Ökat ansvar gav fler affärer
Inredningsföretaget Senab har tagit ett steg i taget för att tillmötesgå och förstå vad ett socialt ansvar innebär. Inte bara i teorin, utan också i praktiken.
Bland Senabs kunder finns flera stora företag och offentliga myndigheter. I upphandlingarna med dem finns det sociala ansvaret idag med som en självklar del, vilket kan kännas tungt för många bolag till en början. Så var det även för Senab, men allt eftersom växte metoder fram för att säkerställa de krav som ställs. Det gav fler affärer och ett växande företag med större möjlighet att säkerställa ansvaret för miljö och samhälle.
— Vi började med att ställa oss frågan vad vi kan, borde och måste göra. Det gäller att hela organisationen får insikt om vad socialt ansvar i grunden innebär. Att förstå vår roll i kedjan i ett mer globalt perspektiv och förankra värderingarna i hela organisationen, tipsar Fred Schätz som ansvarar för kvalitet och miljö på Senab.
Enligt honom är det ganska enkelt. Socialt ansvarstagande är självklart i Sverige och det gäller att ta stafettpinnen vidare i underleverantörsled och följa upp på sedvanligt sätt — på samma sätt som produktkvaliteten eller att leveransberedskapen motsvarar vad som avtalats.
Egna uppförandekoden central
För Senabs verksamhet är den egna uppförande koden mot leverantörerna central. Dessutom har inredningsbolaget valt att samarbeta med ett så fåtal leverantörer som möjligt. Idag har de avtal med ett 30-tal så kallade A-leverantörer som står för 80 procent av omsättningen. Enligt Fred Schätz är förtroendet för dessa leverantörer stort, men medger att det är svårt att som företag med hundra anställda kontrollera att kraven i uppförandekoden också efterlevs i andra eller tredje led hos leverantörer.
— Mycket handlar om förtroende. Alla vet vad som står på spel om det skulle dyka upp något konstigt. Ingen har råd med det och vi måste till viss del lita på att våra leverantörer jobbar hårt för att säkerställa en bra produktion, säger han.
Senab ägnar en del tid åt just omvärldsbevakning av branschen och anser sig inte minst ha bra koll på vilka leverantörer företaget absolut ska undvika. 1 flera fall har Senab också avrått sina kunder från att anlita vissa tveksamma leverantörer som till exempel föreslagits av arkitekter.
— Det är vår skyldighet och uppskattas mycket av de företag och organisationer vi arbetar med, förklarar Fred Schätz.
På miljösidan anser Fred Schätz att det har blivit lättare att göra egna uppföljningar av att krav efterlevs och han tror att även system för kontrollen av det sociala ansvaret kommer att förfinas framöver. Senab var också ett av de bolag som deltog i den svenska arbetsgruppen för att ta fram ISO 26 000.
— Vi tycker den nya standarden tydligt beskriver vad det sociala ansvaret innebär. Den är ett bra hjälpmedel för att arbeta med dessa frågor. Andra rekommendationer, som till exempel FN:s uppförandekod Clobal Compact, är inte så anpassade till små och medelstora företag, an ser Fred Schätz.
Artikeln är skriven av Ulrika Hotopp på Navigator Communication, tidigare publicerad i tidningen Perspektiv, SIS Förlag
Artikeln är publicerad i tidningen Perspektiv med godkännande av ansvarige utgivaren Johan Lundberg.